in loving memory


Den senaste veckorna har varit hårda. Allt har varit mer eller mindre jobbigt, och lusten att kliva upp på morgonen har inte varit alltför stor. Har inte funnits speciellt stor lust för någonting egentligen, kanske allra minst för att uppdatera här..
Förra veckan var vi iofs i Göteborg och på West Coast Riot. Det var sjukt värt, och skönt att det kom upp något som fick en på andra tankar för ett tag.

Det är mycket som händer just nu. Datum för begravningen är satt, och igår skulle det väljas blommor osvosv. Allt kändes så jävla fel, allt är så jävla fel. Det ska inte behöva vara såhär, vi ska inte behöva göra det här, inte än. Men det kommer bli fint, och Nenne, jag vet att du skulle tycka det du också.
och idag kom annonsen ut i tidningen med.. Allt känns så sjukt overkligt. Jag tror inte att det är förrens nu man börjar förstå att det är på allvar, att det faktiskt är såhär, och att det inte finns ett skit man kan göra åt det. Varför? jag orkar inte.

Nenne, du är föralltid min ledstjärna.






Kommentarer
Postat av: Emelie

:/ jag beklagar verkligen. allt är så jävla oförlåtligt när något sådant inträffar, och man känner sig så himla maktlös.

Postat av: Cassandra

tack, eller vad man nu ska säga. ja, maktlös är väl i stort sett bara förnamnet på hur man känner sig, allt blir bara tomt. och man hoppas varje gång man vaknar att det bara ska ha varit en mardröm.

2008-07-06 @ 04:04:00
URL: http://skatanic.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback