Älskade Nenne


idag är det ett år. ett år sen du försvann. ett år av sorg, saknad och tomhet.
jag minns den här dagen, för ett år sen så väl. när mamma ringde, och jag visste direkt att något var fel. allt känns fortfarande så fel. du ska ju vara här, med oss. men jag säger som Anna, för mig är du inte borta, utan bara på en lång semester. för det är så det känns. som att vi kommer ses igen. åtminstonde vill jag tro det.

jag saknar dig så. världens vackraste Jennifer.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback